Jag tänkte att jag skulle blogga under tiden som jag kämpar med att bli skuldfri. Kanske inte så mycket för att någon annan ska läsa, utan mera för min egen skull och sen kan jag gå tillbaka och titta på min resa mot ett liv utan massa skulder som ligger och dammar hos inkasso. Det finns så många andra drömmar som jag vill förverkliga sen. Men innan jag kan göra det så måste jag offra tid och energi och såklart även en hel del pengar på att betala bort alla mina skulder. 

Jag är en helt normal tjej, har fast heltidsjobb, sambo,vänner och bekanta osv. Men ingen i min krets vet om detta problemet, inte ens min sambo vet om det. 

Det stora boven till mitt problem kom egentligen när jag var liten, jag är skilsmässobarn och dotter till en alkoholist. Man kan säga att han sket i mig, och nu skiter jag i honom. Så det jämnar ut sig. Men eftersom jag bara hade min mamma som betalade för mig och min bror så fanns det inte särskilt mycket pengar. Jag ville ju ha saker som mina kompisar fick, där familjen var komplett med två inkomsttagare och mera pengar. Men detta fattade aldrig jag. 

Så förmodligen så saknades nåt i mig när jag aldrig fick en fadersgestalt och var tvungen att döva mitt smärta med annat, vad vet jag. När jag var tillräckligt gammal köpte jag mig det som jag inte kunnat få tidigare, tyvärr. Finns egentligen ingenting att skylla på att det blev så. Jag bara gissar att faderns alkoholmissbruk och frånvaro är en stor anledning. Jag vet att han har stora skulder och jag förbannar mig själv att jag hamnade i samma sits som han. 

Men det som inte dödar det härdar och nu får jag lära mig den hårda vägen istället. 

Jag kommer att lägga upp vilka skulder det är som jag har och hur avbetalningarna ser ut och när jag hade tänkt bli skuldfri. Som sagt, detta är ingen blogg som är särskilt upplyftande på nåt sätt för någon annan än mig. Men är det någon därute som vill komma med ett hurrarop eller kanske några kloka ord på vägen så är det mer än välkommet. 

Och jag har valt att lösenordsskydda min blogg också. 

Nu kööööööör vi!! 

 

Student

16 augusti 2010 08:33

Bra gjort att ta tag i dina skulder, även om det sker på en psykologiskt plan nu i början. Men jag tycker inte att du ska skämmas för dem och undanhålla denna stressande del av ditt liv för dina sambo. Berätta om din situation så kommer livet att kännas ännu mer enklare. Du är inte din far.

RonjaRövardotter

16 augusti 2010 15:18

Kanske kommer jag att berätta, inte just nu i alla fall. Och det känns toppen att jag städat bland skulderna och äntligen börjat betala tillbaka.

 

MDAMZ/Inspirerar

16 augusti 2010 10:41

Att blogga och skriva av sig är ett sätt att lyfta av sig lite sk't. Men snälla du...skämmas och gå omkring och dölja för de närmaste måste vara enormt knäckande. Dessutom från den partner du valt att dela ditt liv med. Du skriver att du vill göra rätt för dej vilket de flesta i skuldträsket vill, men möjligheterna saknas. Att ha skulder betyder inte att du är en sämre människa.

Fundera över dina beslut noga och sluta skämmas! ;)

http://mdamz.blogspot.com

RonjaRövardotter

16 augusti 2010 15:16

Jag älskar att skriva, så för mig är det skönt att bli av med lite tankar än att bara ha det bubblandes i mitt huvud. Att jag inte berättat är skitlöjligt, men jag har bara valt att inte göra det helt enkelt. Jag vet att jag är en bra människa, som tog lite dåliga beslut en gång. Men det är tur att man lär av misstagen och kan ändras.

 

MDAMZ/Inspirerar

16 augusti 2010 10:43

Du har verkligen satt en mur kring din blogg...lösenordskydd - bokstäver och ett godkännande innan publisering av kommentar. Eftersom du har lösenords skyddat dej, kanske du kan dra ner på övrigt, det här blir onödigt svårt för dej...kram

http://mdamz.blogspot.com

RonjaRövardotter

16 augusti 2010 15:11

Haha, att det var bokstäver också visste jag faktiskt inte om. Och godkännandet att kommentarerna ska jag plocka bort. I min gamla blogg hade jag inte lösenordsskyddat så det blev av gammal vana bara. Sorry =) Kul i alla fall att du hittade hit.

 

Marie

16 augusti 2010 12:48

Hej, skoj att du också bloggar dig ur skuldträsket - vi får kämpa tillsammans för att både hjälpa varandra men få till stånd ett mänskligare regelverk i vårt land! :)

http://livsrop.blogspot.com

RonjaRövardotter

16 augusti 2010 15:09

Ja, vi är ju faktiskt inte ensamma, och kan man dra varandra framåt och hjälpas åt med råd och dåd så är det ju klockrent!

 

AnnaJ

20 februari 2012 03:31

Vilken snygg blogg du har! Har varit här och kollat ett par gånger. Har precis byggt en egen blogg :)

http://annaaaaajoh774.wordpress.com

RonjaRövardotter

22 februari 2012 10:57

Tack för det!

Lycka till med din egen blogg =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Den 30/12-14 var ett av de viktigaste datumen hittills i mitt liv, den dagen blev jag skuldfri!! Jag kan smaka på det ordet om och om igen. Och igen, och igen. Ibland trodde jag aldrig att det skulle komma ett slut, ni vet ibland när målet känns ...

  För första gången på länge så har jag faktiskt pengar på mitt sparkonto, och då är det inte bara några hundralappar, som det på sin höjd har varit någon gång tidigare innan jag varit tvungen att plocka ut dem för att kunna överleva. Det är faktis...

  Inläggen här på bloggen haglar inte in, och förklaringen till min något långa frånvaro är att, det har inte funnits saker att skriva om som rört min fortsatta resa upp ur skuldträsket. Från att ha varit en resa som rusat på i 200 km till en långs...

Sent omsider, tillslut, äntligen, finally!    Skam den som ger sig. Nu har jag lyckats att vinna fighten mot det här bolaget som inte har lyckats sköta sin åtaganden trots att jag har varit i kontakt med dem var och varann månad hela året för att...

Det har sannerligen varit en lång paus från bloggandet. Och det var väl egentligen inte meningen att det skulle bli så. Men på den privatekonomiska biten har det varit stiltje så där har inte funnits så mycket att skriva om heller för den delen. Nu h...