Att gå på stan och i affärer när man inte har råd att handla något kan vara väldigt jobbigt för många. Att se massa saker som man hemskt gärna skulle vilja köpa men man vet att man inte har råd. 

Ihelgen åkte jag och min sambo iväg till en annan större stad några timmar bort. Under lördagen traskade vi runt i staden bara för att titta, och när man inte ska handla får man verkligen perspektiv på hur affärerna verkligen gör allt för att förmå folk att gå in i just deras affär och spendera massa pengar där. 

Jag kan gå in i butiker utan problem, att köpa med ögat funkar hur bra som helst. Vissa kanske tycker att man är helt tokig som går in i affären och utsätter sig för allt man vill ha och inte alls behöver. Men när jag gått igenom butiken och tittat på allt och går ut igen utan att handla någonting så känner jag mig ännu starkare och ännu mera nöjd att jag lägger mina pengar på att betala bort skulderna nu.

Och är man inne i en butik och hittar nåt som man bara ABSOLUT vill ha så brukar jag tänka i flera olika led. Varför vill jag ha detta? Behöver jag det? Kommer jag att använda det? Är det något jag saknat innan? Ja, ni förstår att man kan ställa sig själv en massa frågor och i 99% av fallen så behöver man inte det man tittar på. Och kan glatt trippa ur butiken med ett leende på läpparna, i alla fall jag. Alla pengar (de få kronorna) ligger fortfarande tryggt på kontot. 

Så tänkte jag nog inte förr när jag ännu inte hade skulderna, och det är nog väldigt många som inte tänker så heller. Folk bara köper, och köper för att. 

Nu tänker jag mig alltid för innan jag ska göra ett köp, och det gäller faktiskt alla köp jag gör. Och dessa rutiner ska finnas kvar även när jag är skuldfri, och det känns som en bra vana att spara.