Dom orden brukar ju man höra i samband när det pratas om kärlek, här är det väl kanske också lite kärlek med i spelet när man tänker efter. Jag snackar ju självklart om årets DEKLARATION!!

Efter att ha gått igenom alla uppgifter, jag hade inga flera avdrag jag kunde göra och kontrollerat att inkassobolagen skickat in den räntan jag betalat in under 2012 så kunde jag bara med ett lätt litet klick på tangenten skicka iväg deklarationen. Det var dessutom glädjande nyheter som deklarationen kom med, jag får tillbaka fem-siffrigt. Kan ju betyda en väldigt hög summa och relativt låg summa också, men jag är nöjd då jag hade räknat med mycket mindre. Så dom pengarna kommer lägligt till sommaren. 

Jag vet att jag tidigare skrivit om det, att jag hade tänkt göra en del mindre extra inbetalningar på mitt lån under året så att det skulle vara nollat till årets slut, men jag har bestämt mig för att spara under hela året och lägga undan och sedan göra en betalning i slutet av året och betala bort det resterande. Det känns som ett bra beslut, då jag måste gå in till banken varje gång jag ska göra en extra insättning, jag är inte lat så det handlar inte om att jag inte orkar gå dit. Det känns bara lite onödigt, kan jag stoppa undan pengarna kan jag tom får lite extra ränta på dom också under tiden. Så då borde jag kunna räkna med att även få tillbaka lite på skatten även nästa år. =) (Nu går jag händelserna i förväg verkligen)

Jag har besökt en del Second Hand butiker den senaste tiden och har verkligen gjort en hel del fynd, både kläder och inredningsdetaljer till kostnad av några futtiga kronor. Det finns verkligen hur mycket saker som helst. Jag köper ingenting bara för sakens skull, jag är ute efter det där just speciella, och jag har sannerligen hittat några guldklimpar. Men man märker skillnaden på att handla på Second Hand på en liten ort och på en större ort, på de större orterna tar de mycket högre precis för identiska saker. Jag köpte en sak på en mindre ort och en exakt likadan på en större ort var 88:- dyrare. Så det gäller verkligen att ha is i magen och gå runt och leta och titta efter de riktiga fynden. Och vissa SH-butiker är bättre än andra, på att hålla ordning, se till att det är rent och snyggt och lättillgängligt och överskådligt. Är allt bara en enda röra orkar man inte titta på sakerna och risken är att de förlorar inkomst och jag kanske inte hittar just min guldklimp. Det ska vara lätt att titta och hitta, jag ska inte behöva slita, riva, lyfta och dra i massa saker. 

Det är roligt att höra mig själv känna en glädje över att prata om Second Hand, förr handlade SH för mig om butiker som luktade gammalt, det var gamla, äckliga och fula saker där. Jag var i min "fina" värld bland nya dyra saker med coola märken. Skönt att jag har mognat, skönt att jag har kommit långt i tanke och handling. 

Ta hand om Er alla. 

FFF - Full Fart Framåt

Jag kommer så väl ihåg den sommaren 2009 när jag inväntade utbetalningen från skatteverket, skatteåterbäringen alltså. Jag var i otroligt stort behov av dom pengarna och det var några tusenlappar som jag skulle få tillbaka, men inga pengar kom, väntade några dagar till, fortfarande inge pengar. Sedan började jag fundera på vad som kan ha hänt, varför inte mina pengar kom. Paniken kom lite krypande för jag behövde verkligen pengarna för att klara mig. Tillslut slog det mig, att det förmodligen handlade om att KFM lagt vantarna på återbäringen. 

Jag befann mig nämligen på annan ort och skulle sommarjobba så jag kunde liksom inte kolla vad som hade hänt. Jag hade ju vid det är tillfället fortfarande huvudet nere i sanden och inte tagit tag i min skuldsituation alls, den tryckte jag åt sidan och låtsades inte om. Men ju längre tiden gick och det inte kom några pengar in på mitt kontot så stod det ju rätt klart att pengarna har hamnat hos KFM istället för mig. Då hade jag ingen koll om skulden låg hos KFM eller hos Inkasso. 

Som tur var kunde min mamma ställa upp med lite pengar innan jag fick lön från jobbet. Men det var en kniv i hjärtat när det gick upp för mig att jag inte skulle få pengarna utan KFM lade beslag på dem. 

Det var första och enda året som KFM drog min skatteåterbäring, ni som läst vet ju att 2010 hade jag startat min skuldresa och jag hade fått alla skulder som fanns hos KFM var tillbakadragna. 

Nu är det snart dags igen, jag läste på skatteverkets sida att från den 21 Mars kan man logga in på sin sida på skatteverket och där se om man får tillbaka pengar eller ska betala, det är bra för då slipper man vänta några extra veckor på att pappersblanketten kommer hem. Jag tror efter lite överslagsräkning att jag bör få tillbaka ca 5500-6000:- det är året. Det känns bra. Ytterligare pengar att kunna spara, alternativt använda en del till att kunna lägga i semesterkassan. Och att jag får tillbaka pengar beror ju helt på de pengar jag har betalt som ränta till inkassobolagen. 

Så det ska bli spännande att se om min prognos kommer att stämma! 

Så nu vet ni, 21 Mars är datumet när man kan in och kolla läget på sitt skattekonto. 

Även om jag nu bor i hus så tycker jag att det är otroligt roligt att gå in och titta på hemnet och se vilka hus som ligger ute till försäljning, både inom det område som vi bor i och även andra då man kan få lite inredningstips och sen är det lite kul att se hur det ser ut i vissa hus, och de allra dyraste husen är det ju lite skoj att kunna kika in i. 

Men samtidigt som det är roligt att kika in objekten så är det med lite mer ledsen känsla som jag ser de husen som måste säljas på exekutiv auktion, "Objektet har blivit utmätt av Kronofogden då ägaren har obetalda skulder" , jag får en klump i magen och känner så med de personer som får sina hus utmätta av Kronofogden och säljs iväg på exekutiv auktion. Ofta säljs också husen för mindre än vad de egentligen är värda. 

Alla skall kunna ha ett hem, hemmet är ju lite av våran borg. Där vi ska känna oss trygga och där vi har vår utgångspunkt. När skuldbördan har blivit så stor och tung att Kronofogden kan komma och bestämma att huset skall säljas, det måste vara ett dråpslag. Jag har aldrig varit i den sitsen, men jag kan på något sätt ändå känna mig in i den situationen det måste innebära när ens trygghet i hemmet skall säljas iväg, och man har inget att säga till om. ( Om man inte lyckas få fram pengar förståss)

Att vara i en djup ekonomisk kris och med stora skulder är tillräckligt och nog bara det, det skapar en fruktansvärd inre oro och huvudet går på högvarv hela tiden hur man ska lösa situationen och ta sig ur den. I hemmet kan man i alla fall känna sig trygg och kanske, kanske man där få lite bukt med tankarna och försöka att på något sätt handskas med problemet. Men när mattan helt dras undan och huset skall säljas, då kan jag förstå att det känns som om man får en iskall dusch. 

Och det värsta är att det inte bara tycker upp ibland någon gång då och då att ett hus säljs på exekutiv auktion, utan det är ofta och många gånger även flera objekt. Ibland kan jag tycka att det också vissa perioder är flera hus och att det ibland lugnar ner sig lite, det kan ju vara slumpen såklart men det kan ju faktiskt handla om att vissa perioder på året är överrepresenterat när det kommer till att ekonomin faktiskt tillslut inte håller längre. 

Och jag kan inte heller se att det just i mitt område skulle vara flera objekt som skall säljas på EA utan eftersom jag kikar runt i hela Sverige på hus så tycker jag mig se att det är ganska lika överallt. Och det är skrämmande, att så många har sån skuldbörda att sista utvägen är att deras hem blir sålda med tvång. 

Jag känner med alla dom som hamnar i den situationen, för att inte att ha ett hem och den tryggheten som det faktiskt skapar gräver ju bara en ännu djupare håll i den hemska situationen det är att vara skuldsatt. Där har jag varit, och bara det gör att livet skakar ordentligt, och hade jag fått lämna mitt hem också på grund av skulderna hade det varit förödande. 

Just idag lyser solen från en klarblå himmel, helt fantastiskt att se. Vintern har varit lång och mörk och när solen börjar skina så känns det som att den kommer med både glädje och energi. Tänk att bara solen kommer fram så får man oanad kraft och ork. Magiskt. Jag hoppas att våren nu börjar vara på ingång på riktigt, nu vill jag verkligen att det ska gå mot ljusare tider och att fåglarna börjar vårkvittra och att man kan höra den tinande snön droppa ner i brunnarna. 

Numera studsar jag med glädje till brevlådan varje dag, mest troligt är att jag där hittar reklam som jag i mångt och mycket kan ta direkt till insamlingen i soporna, kanske skulle vara en idé att sätta upp en NEJ TACK till reklam på lådan också så skulle jag slippa dom pappersbuntarna också, men ibland är det faktiskt användbar reklam och kan jag ha det som läslektyr till frukosten på morgnarna. 

Det har dock faktiskt kommit några brev som varit adresserade från inkasso, och självklart har jag hoppat till lite och undrat "va fan", men inte hetsat upp mig särskilt då jag vet att allt är betalat och avslutat. Och när jag öppnat dessa så har jag inte behövt hetsa upp mig mera heller eftersom det enbart varit information om räntor som dom har skickat in till skatteverket, vilket ju sin tur kommer mig åter i alla fall till en viss del när jag på skatten sedan får tillbaka en liten del av räntorna som jag har betalat in. 

Även den här månaden har jag kunnat lägga undan och spara en del av inkomsten och lägga in på mitt sparkonto. I ärlighetens namn känns det jättekonstigt. Har jag verkligen betalat allt jag ska?, jag har inte glömt att betalat nåt viktigt?, kan detta verkligen stämma? Jo, det stämmer och allt som skall betalas är betalt. Jag kan lova att jag har nästan nitisk koll på vad som skall betalas och inte. Och det sättet som jag har levt på under de senaste åren de sitter i, hårt. Jag håller i pengarna hårt, nästan lite för hårt ibland för mitt eget bästa. Köpte tulpaner till hemmet förra veckan då solen behagade visa sig för första gången på länge, och jag velade länge på om jag skulle "slösa" pengar på att köpa hem lite blommor som ändå skulle dö efter några dagar. Jag köpte dom i en blomsteraffär där dom kostar lite mera, men desto finare än de i en vanlig butik. 

Det gäller att hitta balansen mellan det som har varit och framtiden, det håller inte att spara och lägga undan så som jag gjort de senaste åren, (för det har ju varit extremt) men inte heller att slösa iväg pengarna på allt möjligt mellan himmel och jord. Men jag har ju levt otroligt snålt under den här skuldresan och det sitter ju i, och kommer säkert göra så ett tag. Med tiden kommer det säkert att balansera upp sig en aningen. Jag skall ju kunna leva också lite och kunna köpa lite saker som jag vill ha och behöver. 

Men det är skönt att se att de pengarna jag tidigare var tvungen att betala iväg är tusenlappar som idag ligger snällt, fint och tryggt på mitt sparkonto. Och där gör dom sig riktigt bra må jag säga! 

Trevlig helg! 

FFF - Full Fart Framåt!