Inläggen här på bloggen haglar inte in, och förklaringen till min något långa frånvaro är att, det har inte funnits saker att skriva om som rört min fortsatta resa upp ur skuldträsket. Från att ha varit en resa som rusat på i 200 km till en långsam sniglande tufftåg i 10 km. Den största fighten är redan vunnen, alla skulder som relaterade till Inkasso mfl är ju borta. Det som återstod var och är ju ett banklån där det idag är ca 15.000:- att betala innan jag är helt på grön mark igen, totalt skuldfri. Ni förstår att jag är närmare målet än någonsin. Tyvärr blir ju inte livet alltid som tänkt, tyvärr blev jag skadad och har varken kunnat betala av lånet i den snabbare takt, med extra inbetalningar som var min intention från början. Och inte heller har jag kunnat påbörja det sparande som var min tanke. 

Det är således några månader kvar att betala på lånet om det enbart går i den takt som är avtalad, men självklart försöker jag se om det varje månad finns pengar över som jag kan skjuta in extra för att bli av med det snabbare. Men får man inte full lön är det inte helt enkelt. 

När jag tänker tillbaka på de senaste åren så har jag verkligen kämpat, det är svårt att se när man är mitt uppe i det, nu kan jag blicka över allt lite mera utifrån och reflektera över allt jag slitit och kämpat för. Om jag med samma beslutsamhet hade sparat de pengar som jag betalat av på skulder det här åren så hade jag haft mer än 250.000:- sparat nu, närmare 300.000:-,mer än en kvarts miljon kronor. Och det är väl åt det hållet som jag hoppas att det senare också skall väga över till. Byta inbetalningar till lånet när det är klart till mitt eget sparande och fortsätta på den inslagna vägen. 

Rent mentalt börjar det också kännas bättre, skammen över att vara skuldsatt är inte rolig. Jag har kommit långt och har arbetat mig långt ifrån den känslan, men så länge det finns lite kvar att betala kan jag inte helt sätta punkt. Det är en liten efterhängsen svans som jag så längtar efter att kunna bli av med. Det sista kapitlet är ännu alltså inte skrivet, men jag jobbar på slutorden och för varje månad som målet närmar sig känner jag mig mer och mer fri, det börjar bli alltmer verkligt. 

Tills jag återkommer önskar jag Er en härlig sommar! 

 

Blakhouse

12 augusti 2014 09:09

Det är en lång väg är imponerad. Och det är inspererande.
Sen jag började läsa din blogg har jag nog endå lyckats öka mina ksulder med 150 000 heh. Även om min situation ser annerlunda ut så är en skuld en skuld något jag vill bli av med. Så nästkommande 6 år är tanken att betala av totalt 800 000 i skulder. Det är över gränsen för vad som är teoretiskt möjligt genom att bara köra på. Utan måste antagligen komma på smidiga lösningar, extrajobb och andra trix för det.

Men fortsätt gärna skriva. Som sagt inspererande. =)

RonjaRövardotter

27 augusti 2014 12:59

Tack!
Jag kommer att blogga vidare, även om det är lite tunt just nu bland inläggen. Och jag vet ännu inte heller om jag kommer att köra på i samma blogg, eller göra en "nystart" för framtiden. Tiden får utvisa vägen helt enkelt!

Det mesta är ju möjligt, även om man inte tror det. Men det är klart, det finns ju saker som faktiskt inte är möjliga hur gärna man än vill. Jag trodde å andra sidan inte heller att min resa skulle kunna vara möjlig, men det har ju gått ändå trots allt.

Lycka till!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Den 30/12-14 var ett av de viktigaste datumen hittills i mitt liv, den dagen blev jag skuldfri!! Jag kan smaka på det ordet om och om igen. Och igen, och igen. Ibland trodde jag aldrig att det skulle komma ett slut, ni vet ibland när målet känns ...

  För första gången på länge så har jag faktiskt pengar på mitt sparkonto, och då är det inte bara några hundralappar, som det på sin höjd har varit någon gång tidigare innan jag varit tvungen att plocka ut dem för att kunna överleva. Det är faktis...

Sent omsider, tillslut, äntligen, finally!    Skam den som ger sig. Nu har jag lyckats att vinna fighten mot det här bolaget som inte har lyckats sköta sin åtaganden trots att jag har varit i kontakt med dem var och varann månad hela året för att...

Det har sannerligen varit en lång paus från bloggandet. Och det var väl egentligen inte meningen att det skulle bli så. Men på den privatekonomiska biten har det varit stiltje så där har inte funnits så mycket att skriva om heller för den delen. Nu h...

Nu har våren verkligen anlänt, och det för att stanna. Härligt!  Och vad passar bättre till våren än städa lite, och jag erkänner att jag kanske inte har gjort någon revolutionerande städning på hemmaplan. Men jag har däremot städat bort lite...