Inläggen här på bloggen haglar inte in, och förklaringen till min något långa frånvaro är att, det har inte funnits saker att skriva om som rört min fortsatta resa upp ur skuldträsket. Från att ha varit en resa som rusat på i 200 km till en långsam sniglande tufftåg i 10 km. Den största fighten är redan vunnen, alla skulder som relaterade till Inkasso mfl är ju borta. Det som återstod var och är ju ett banklån där det idag är ca 15.000:- att betala innan jag är helt på grön mark igen, totalt skuldfri. Ni förstår att jag är närmare målet än någonsin. Tyvärr blir ju inte livet alltid som tänkt, tyvärr blev jag skadad och har varken kunnat betala av lånet i den snabbare takt, med extra inbetalningar som var min intention från början. Och inte heller har jag kunnat påbörja det sparande som var min tanke. 

Det är således några månader kvar att betala på lånet om det enbart går i den takt som är avtalad, men självklart försöker jag se om det varje månad finns pengar över som jag kan skjuta in extra för att bli av med det snabbare. Men får man inte full lön är det inte helt enkelt. 

När jag tänker tillbaka på de senaste åren så har jag verkligen kämpat, det är svårt att se när man är mitt uppe i det, nu kan jag blicka över allt lite mera utifrån och reflektera över allt jag slitit och kämpat för. Om jag med samma beslutsamhet hade sparat de pengar som jag betalat av på skulder det här åren så hade jag haft mer än 250.000:- sparat nu, närmare 300.000:-,mer än en kvarts miljon kronor. Och det är väl åt det hållet som jag hoppas att det senare också skall väga över till. Byta inbetalningar till lånet när det är klart till mitt eget sparande och fortsätta på den inslagna vägen. 

Rent mentalt börjar det också kännas bättre, skammen över att vara skuldsatt är inte rolig. Jag har kommit långt och har arbetat mig långt ifrån den känslan, men så länge det finns lite kvar att betala kan jag inte helt sätta punkt. Det är en liten efterhängsen svans som jag så längtar efter att kunna bli av med. Det sista kapitlet är ännu alltså inte skrivet, men jag jobbar på slutorden och för varje månad som målet närmar sig känner jag mig mer och mer fri, det börjar bli alltmer verkligt. 

Tills jag återkommer önskar jag Er en härlig sommar!