Ni är ju några som tassar in på bloggen ibland. 

Är det någon som har frågor, funderingar, andra tankar, tips eller ideér kring det här med min skuldresa eller hur det är att vara skuldsatt är det bara att skriva en kommentar med det man vill ha sagt. 

Vill man ställa en fråga som inte syns här på bloggen så skicka ett mail till min adress som finns här på sidan så ska jag göra mitt bästa för att svara. 

FFF - Full Fart Framåt. 

Att vara fast i ett skuldträsk är fruktansvärt. Och ibland har man ingen aning om hur man ska ta sig ur det. Är det överhuvudtaget möjligt att ta sig ur det? Jag har inte hela svaret, jag har bara mitt eget svar. För mig var det möjligt. 

Jag har förvisso inte haft någon hjälp av någon annan för att betala mina skulder, dock kan man säga att jag har haft indirekt hjälp. Då min sambo kanske fått betala lite mera mat än jag gjort, och lite andra saker. Så även om min resa mot skuldfriheten varit min egen kamp, så har jag inte stått helt ensam. Och det är jag ju evigt tacksam för. Annars hade det aldrig funkat. Så jag kan förstå den som inte har samma "back up" som jag har haft, för den kan det vara otroligt svårt att ta sig ur en ekonomisk ruin. Man kan komma långt med extraordinära kämpainsatser, men det kanske är omöjligt att ta sig hela vägen. 

Som jag skrev tidigare har det slitit oerhört på mig att göra den här resan, som ännu inte är över men som är betydligt lättare att bära nu. Och är det så tungt för mig som ändå haft lite stöd, hur är det då för någon som inte har det stödet. Jag förstår att det blir nattsvart för vissa, och man vet inte vilken sten man ska vända på för att hitta vägen tillbaka. 

Nu när jag kommit mig lite längre i min resa, så har jag funderat på hur jag kan göra den här resan ännu bättre. Jag ska gå från ekonomisk kris till spargris. Jag har ju i princip inte köpt en pryl de senaste åren pga min skuldresa, förutom det som varit absolut nödvändigt. Och när jag väl handlar det jag ska ha så blir det kvalité för kvantité, "when you buy quality, you only cry once", det kostar lite mera just i det ögonblicket, men det håller istället längre. 

Mitt ledord framöver kommer att bli spara. Jag är ju rätt van efter de här åren att leva otroligt snålt, så jag kan ju egentligen bara fortsätta på den inslagna vägen och med undantaget att jag lägger pengarna som blir över på mitt sparkonto istället. Inget ont som har något gott med sig som man brukar säga, jag har ju fått lära mig att leva på ett helt annat sätt under den här tiden och jag ser egentligen ingen anledning till att ändra på det. Tänk vad skönt att ha pengar kvar på kontot! 

Visst, att vara extrem åt något av hållen är väl kanske inte något vidare, men jag tror att det kommer att balansera upp sig med tiden. Jag identifierar ju fortfarande mig som den med massor av skulder, och betalningsanmärkningar och det är lite jobbigt, för så är det ju inte längre. Men jag hoppas också att det med tiden skall ebba ut och jag skall känna mig stark och handlingskraftig framöver. 

FFF - Full Fart Framåt. 

Ja så har vi då tassat in på 2013, jag bytte år på ett ytterst lugnt och trivsamt sätt. 

Vad händer 2013 då? 

Jag kan väl börja lite bakifrån, under dryga 2,5 års tid så har jag pumpat in pengar i mitt skuldberg för att det skulle krympa. Och det gjorde jag bra med över 200.000:- inbetalda slantar som resultat av det arbetet. 

Sen fick jag möjligheten att ta ett bra banklån och betala bort de resterande skulderna till inkasso. Så nu är ALLA skulder till inkasso borta, för evigt. Jag har förvisso ett lån till banken som också skall betalas var månad, men månadskostnaden har halverats och jag betalar till ETT ställe direkt via internetbanken. Inga mera otrevliga brev i min brevlåda, nånsin. 

Självklart är ju målet att även detta lånet skall betalas så fort som möjligt. Dock kan jag inte göra egna extra amorteringar på det lånet direkt utan måste gå in till banken för att det skall kunna göras. Så jag kommer att försöka att spara var månad och efter några månader göra extra inbetalningar på lånet så att det krymper snabbare. 

Men nu känns allt så mycket bättre, inga mera betalningsanmärkningar, inga mera inkassoskulder. 

Nu kan jag börja blicka lite framåt. Jag ska bara få lite tid att andas och återhämta mig, de här åren har nog tagit långt mycket mera på mig än jag trott. Man är så inne i det man gör, så fokuserad och bestämd att man inte viker en tum från den inslagna vägen, eller det har inte varit en möjlighet för mig att vika av vägen. Då hade allt rasat som ett korthus. 

Jag måste också (som min bloggvän Minna också skrev) få säga att jag är jävligt stolt över mig själv. Fy fan (rent ut sagt) vilken resa jag har gjort. Den är förvisso inte helt över ännu, det är den inte förrän den dagen jag betalar in den sista kronan. Då kan jag sätta punkt. Men det är i alla fall en förbättring. En stor förbättring och jag har själv gjort det möjligt. 

Jag hade funderingar på att starta en ny blogg, men efter ett flertal överläggningar med mig själv kommit fram till att det är den här bloggen som fått mig att orka göra den här resan, och jag vill kunna använda den även när resan fortsätter åt det andra hållet. Mot det som kommer att bli bättre och det spåret som går mot toppen. Jag har varit på botten och nu går färden vidare framåt mot de högre höjderna där jag ska försöka att utarbeta något som kanske mera liknar en budget. Det är fortsatt stramt i min ekonomi, så några stora saker kommer inte att hända. Men det är för mig i alla fall ett steg i den rätta riktningen för att den dag kunna nå det slutgiltiga målet och få en sund, bra och framförallt smart ekonomi. 

Jag hoppas att ni även hänger med i fortsättningen! 

FFF - Full Fart Framåt!