Så har man gjort det igen. Och samma sköna befrielse igen. 

Jag pratar ju såklart om månadens inbetalningar. Slantarna har hoppat iväg i cyberrymden och susar i ett rasande tempo direkt till inkassbolagens stora kassaskrin. Men jag känner ändå befrielse. Att betala och sedan bocka av skulden för den här månaden och sedan sätta in papperen där de skall vara. Allt har blivit en rutin, en skön rutin. Nu är allt förberett för nästa månad. Och snart når jag gränsen där jag betalat in 100.000:- Jag ser dom små framstegen. 

Och om 37 dagar så går en betalningsanmärkning i graven =) Den första av 9 st i år. Det finns alltid små saker att se fram emot som gör att den här resan känns lite lättare. 

Ska bli intressant att se om min scoring på UC kommer att ändras när min nya inkomstuppgift kommer in, det beräknas ju efter massa olika parametrar men jag kan tycka att inkomsten är torde vara väldigt relevant i uträknandet av scoringen.

Även om rubriken säger ändrade planer så är min övergripande plan och mitt mål att vara skuldfri till 121231 fortfarande aktuell. 

Jag har på grund av en del faktorer blivit tvungen att dra ner på mina inbetalningar. Eller, jag kan inte lägga till nåt extra i alla fall vilket ju var tanken att jag skulle göra varje månad. Så jag kommer att lägga 7000:-/månad på skulderna, vilket är det minsta jag kan lägga eftersom jag har avbetalningsplaner på dom summorna. 

Jag vet inte hur länge det kommer att vara så, det går inte att säga i nuläget. Det finns en risk att det kommer att vara så resten av detta året. Dock deppar jag inte ihop för det, jag betalar fortfarande av väldigt mycket och följer mina planer som jag gjort upp med inkassobolagen, det är huvudsaken. 

Jag har ändå kvar mitt mål om att jag ska vara skuldfri till slutet på nästa år (2012). Och den planen kan ligga kvar för att det finns fortfarande stora möjligheter att klara av att betala bort skuldberget till det datumet. Trots att det just nu och för ett tag framöver inte kommer att bli några övriga inbetalningar på skulderna. 

Men självklart, kommer det att bli möjligheter att betala mer så kommer jag ju såklart att göra det. Det är bara att finna sig att det inte ibland inte riktigt går som man tänkt sig. 

Men jag ångar vidare med dom möjligheter jag har! 

Mycket av min vakna tid går åt till att tänka på skulderna, vare sig jag vill det eller inte. Det är rätt svårt att styra över tankarna. Och många gånger måste man ju tänka på ekonomin innan man ska göra saker. 

Nu har tydligen mitt medvetande (eller det omedvetna) gått ett steg längre. 

Inatt drömde jag att jag köpte två trisslotter och på den ena skrapade jag fram 1 miljon som det blev ggr 10 på, ni vet när man skrapar den andra rutan, och på den andra lotten fick jag sånt tv-skrap. Och i lyckan över detta så spelade jag på lotto den veckan och jackpotten var uppe i 148 miljoner kronor. Självklart spelade jag, och vann dessa slantar. 

Någon helg efter detta så var jag då i tv och skrapade fram 100.000:-/mån i 25 år (det var nån sån specialvariant av lott jag hade fått).

Och med dessa pengar hjälpte jag alla medlemmar på FR (Fattiga Riddare) med att betala av sina skulder. Det var en fantastisk känsla i drömmen. 

Lika glad var jag ju såklart inte när jag vaknade och insåg att allt bara var en sketen dröm och allt var precis som innan jag la mig. 

Men erkänn...en rätt rolig dröm var det trots allt.   

I slutet på Juni ifjol så gick startskottet för mig att börja betala tillbaka mina skulder. Det har snart gått 1 år. Det har faktiskt gått riktigt fort, och jag hoppas att det i fortsättningen också kommer att gå fort så att jag snart är skuldfri!! 

Jag har kommit en bit på vägen och har totalt betalat 80.105:- än så länge. Det är mycket pengar. Men jag är glad att jag kommit så här långt, jag kommer att klara resten också även om det många gånger är jobbigt och tungt. Jag vet ju att det kommer en dag inte så lång borta då jag kan slänga av mig tyngden jag har på mina axlar av skulderna. 

...så gick vårt bankbesök faktiskt väldigt bra. Jag var rätt nervös innan och kände min puls dunka hårt i halsen och jag hade svårt att koncentrera mig när vi väntade på vår tur. 

Men besöket gick mycket bättre än vad jag trodde att det skulle göra. Visst, jag fick krypa till korset och berätta att jag inte kunde stå på lånet och varför. Men mycket mera än så behövde jag inte utstå. (visst, det var jobbigt att bara vara där men som jag skrev innan så trodde jag att alla mina papper skulle studeras under lupp) 

Så lånelöftet är i hamn och vi kan titta på hus   

Dom flesta som är skuldsatta vet att det inte när något man går runt och skryter med precis. 

Jag skall i veckan göra något som jag redan nu kallsvettas inför att göra. Vi skall gå till banken, BANKEN. Jag känner mig redan lika liten som en myra och dum som en, vet inte vad jag skall jämföra med. Kan redan föreställa mig att kvinnan, vi ska prata med kommer att tycka att jag är en dum och oansvarig person. Jag ska fläka ut min ekonomi och visa upp de skulder som jag har. Trots att jag vet att jag inte alls är den personen som jag tror att bankpersonalen kommer att måla upp så känns allt bara så förnedrande. Vi har funderat på husköp, och sambon skall stå på lånet men vi vill ändå att alla kort skall vara på bordet. Och kvinnan på banken vet att jag har skulder och vill att jag ska ta med papper och visa upp vilka skulder jag har. Antagligen kommer de att ta UC på mig också, det är ju inte heller vacker läsning. 

Jag tycker verkligen att det ska bli jobbigt att möta kvinnan på banken och berätta läget. Men försöker intala mig själv att det kommer att kännas bättre sen.

Så håll tummarna för att det kommer att gå bra trots allt!  

Jag har funderat på ett tag på vad som egentligen är bäst. 

Kort  eller kontant ?

Det finns såklart för och nackdelar med båda delarna. När man använder sitt kort för att betala i butiker så är det ett hyfsat säkert betalningssätt, och man undviker rätt ofta att köpa onödiga småsaker när man betalar med kort eftersom det känns mest dumt att betala en tidning för en tia, eller ett tuggummin för en femma med sitt kort. Men samtidigt känner man inte värdet av pengarna när man betalar för sakerna med kort för man ser aldrig pengarna, det blir bara siffror och det kan vara svårt att verkligen inse att man gjort av med pengar och hur mycket. Tusen kronor i handen känns ganska mycket, när man betalar med kort så tänker man inte så. 

Men betalar man kontant så kan det vara lättare att känna pengars värde och i och med det undvika att köpa saker som är helt onödiga och som stjälper ekonomin. Men samtidigt kan det vara lika lätt att bara ta en tia och köpa en tidning för det känns inte som att det är så mycket. En tidning varje dag i ett helt år blir tillslut mycket pengar. Dock kan det vara bra om man delar upp sin ekonomi för en månad och har pengarna för var vecka uppdelade och man vet hur mycket som man får göra av med. När pengarna är slut så är dom slut. 

Jag föredrar nog faktiskt att använda mitt kort, jag har mest koll då på vad jag handlar. Eftersom jag inte särskilt ofta nu gör så många inköp så känns det bättre att pengarna sitter inne på kontot. När jag ska handla något så är det oftast planerat. Och använder jag kortet kan jag ju även ganska långt bak i tiden se vad jag har köpt, handlar man kontant får man se till att spara kvitton och skriva upp vad man har köpt. 

Vilken högtid det än må vara under ett år så har de alla gemensamt att man förväntas att öppna upp sin plånbok och spendera. Och påsken är ju såklart inte något undantag från den regeln. 

Vi ska inhandla massa mat och duka upp på våra bord, och ja det är exakt samma mat nästan som vi köpte och tryckte i oss för bara några månader sedan dessutom. Barnen förväntar sig påskägg fyllda med godis, desto större desto bättre. Barnen går runt i kvarteren och knackar dörr och önskar karameller eller slantar i sin kanna. För den som inte har mycket att ge kan det te sig som en jobbig företeelse, och kanske låter man hellre bli att öppna dörren om man vet att man inte har något att erbjuda. 

Många är lediga till påsk, antingen har man ett jobb där man automatiskt blir ledig på grund av de röda dagarna, kanske har man tagit semester för att kunna vara ledig, eller så har man helt enkelt inget val eftersom man inte har något arbete att gå till eller av annan anledning inte kan jobba. Många är dom som berättar att dom ska åka bort under påsken, utomlands eller kanske en biltripp genom Sverige för att besöka nära och kära. Hur vi än duckar och försöker väja så kommer de flesta medier åt oss med sina fin-fin-fina erbjudanden som gäller under påsken. 

För många med dålig ekonomi och som är skuldsatta av någon anledning är det jobbigt när högtider knackar på dörren. Jag är inget större fan av någon av högtiderna som vi har, och det har inte med ekonomin att göra. Så för mig spelar det mindre roll. Ihelgen ska jag bara försöka att ta mig till en bänk och sen njuta av solens strålar, värmen och vårens underbara dofter, för det är alldeles gratis!! 

Men vare sig man firar påsk eller inte så vill jag i vilket bara tillönska alla en Glad påsk! Hoppas att solen kommer att lysa på alla under dessa dagar.