Även om jag nu bor i hus så tycker jag att det är otroligt roligt att gå in och titta på hemnet och se vilka hus som ligger ute till försäljning, både inom det område som vi bor i och även andra då man kan få lite inredningstips och sen är det lite kul att se hur det ser ut i vissa hus, och de allra dyraste husen är det ju lite skoj att kunna kika in i. 

Men samtidigt som det är roligt att kika in objekten så är det med lite mer ledsen känsla som jag ser de husen som måste säljas på exekutiv auktion, "Objektet har blivit utmätt av Kronofogden då ägaren har obetalda skulder" , jag får en klump i magen och känner så med de personer som får sina hus utmätta av Kronofogden och säljs iväg på exekutiv auktion. Ofta säljs också husen för mindre än vad de egentligen är värda. 

Alla skall kunna ha ett hem, hemmet är ju lite av våran borg. Där vi ska känna oss trygga och där vi har vår utgångspunkt. När skuldbördan har blivit så stor och tung att Kronofogden kan komma och bestämma att huset skall säljas, det måste vara ett dråpslag. Jag har aldrig varit i den sitsen, men jag kan på något sätt ändå känna mig in i den situationen det måste innebära när ens trygghet i hemmet skall säljas iväg, och man har inget att säga till om. ( Om man inte lyckas få fram pengar förståss)

Att vara i en djup ekonomisk kris och med stora skulder är tillräckligt och nog bara det, det skapar en fruktansvärd inre oro och huvudet går på högvarv hela tiden hur man ska lösa situationen och ta sig ur den. I hemmet kan man i alla fall känna sig trygg och kanske, kanske man där få lite bukt med tankarna och försöka att på något sätt handskas med problemet. Men när mattan helt dras undan och huset skall säljas, då kan jag förstå att det känns som om man får en iskall dusch. 

Och det värsta är att det inte bara tycker upp ibland någon gång då och då att ett hus säljs på exekutiv auktion, utan det är ofta och många gånger även flera objekt. Ibland kan jag tycka att det också vissa perioder är flera hus och att det ibland lugnar ner sig lite, det kan ju vara slumpen såklart men det kan ju faktiskt handla om att vissa perioder på året är överrepresenterat när det kommer till att ekonomin faktiskt tillslut inte håller längre. 

Och jag kan inte heller se att det just i mitt område skulle vara flera objekt som skall säljas på EA utan eftersom jag kikar runt i hela Sverige på hus så tycker jag mig se att det är ganska lika överallt. Och det är skrämmande, att så många har sån skuldbörda att sista utvägen är att deras hem blir sålda med tvång. 

Jag känner med alla dom som hamnar i den situationen, för att inte att ha ett hem och den tryggheten som det faktiskt skapar gräver ju bara en ännu djupare håll i den hemska situationen det är att vara skuldsatt. Där har jag varit, och bara det gör att livet skakar ordentligt, och hade jag fått lämna mitt hem också på grund av skulderna hade det varit förödande. 

Just idag lyser solen från en klarblå himmel, helt fantastiskt att se. Vintern har varit lång och mörk och när solen börjar skina så känns det som att den kommer med både glädje och energi. Tänk att bara solen kommer fram så får man oanad kraft och ork. Magiskt. Jag hoppas att våren nu börjar vara på ingång på riktigt, nu vill jag verkligen att det ska gå mot ljusare tider och att fåglarna börjar vårkvittra och att man kan höra den tinande snön droppa ner i brunnarna. 

Numera studsar jag med glädje till brevlådan varje dag, mest troligt är att jag där hittar reklam som jag i mångt och mycket kan ta direkt till insamlingen i soporna, kanske skulle vara en idé att sätta upp en NEJ TACK till reklam på lådan också så skulle jag slippa dom pappersbuntarna också, men ibland är det faktiskt användbar reklam och kan jag ha det som läslektyr till frukosten på morgnarna. 

Det har dock faktiskt kommit några brev som varit adresserade från inkasso, och självklart har jag hoppat till lite och undrat "va fan", men inte hetsat upp mig särskilt då jag vet att allt är betalat och avslutat. Och när jag öppnat dessa så har jag inte behövt hetsa upp mig mera heller eftersom det enbart varit information om räntor som dom har skickat in till skatteverket, vilket ju sin tur kommer mig åter i alla fall till en viss del när jag på skatten sedan får tillbaka en liten del av räntorna som jag har betalat in. 

Även den här månaden har jag kunnat lägga undan och spara en del av inkomsten och lägga in på mitt sparkonto. I ärlighetens namn känns det jättekonstigt. Har jag verkligen betalat allt jag ska?, jag har inte glömt att betalat nåt viktigt?, kan detta verkligen stämma? Jo, det stämmer och allt som skall betalas är betalt. Jag kan lova att jag har nästan nitisk koll på vad som skall betalas och inte. Och det sättet som jag har levt på under de senaste åren de sitter i, hårt. Jag håller i pengarna hårt, nästan lite för hårt ibland för mitt eget bästa. Köpte tulpaner till hemmet förra veckan då solen behagade visa sig för första gången på länge, och jag velade länge på om jag skulle "slösa" pengar på att köpa hem lite blommor som ändå skulle dö efter några dagar. Jag köpte dom i en blomsteraffär där dom kostar lite mera, men desto finare än de i en vanlig butik. 

Det gäller att hitta balansen mellan det som har varit och framtiden, det håller inte att spara och lägga undan så som jag gjort de senaste åren, (för det har ju varit extremt) men inte heller att slösa iväg pengarna på allt möjligt mellan himmel och jord. Men jag har ju levt otroligt snålt under den här skuldresan och det sitter ju i, och kommer säkert göra så ett tag. Med tiden kommer det säkert att balansera upp sig en aningen. Jag skall ju kunna leva också lite och kunna köpa lite saker som jag vill ha och behöver. 

Men det är skönt att se att de pengarna jag tidigare var tvungen att betala iväg är tusenlappar som idag ligger snällt, fint och tryggt på mitt sparkonto. Och där gör dom sig riktigt bra må jag säga! 

Trevlig helg! 

FFF - Full Fart Framåt! 

Januari gick tillslut över till Februari. Tyckte att det var en förskräckligt lång månad, jag brukar inte tycka att Januari är så seg som alla säger, men den här gången kändes det som att månaden aldrig skulle ta slut. 

Nu när månadsskiftet också varit kan jag konstatera efter att jag betalt alla räkningar och även storhandlat har hela 7000:- kvar på kontot. Det känns som att jag är miljonär!! Det var längesen som jag hade så mycket pengar kvar på kontot efter att jag hade betalat det som skulle betalas. 

Ni kan gissa om det känns underbart!! (det gör det, som fan)

Pengarna får nu helt enkelt ligga och må gott på mitt sparkonto. Bara känslan av att veta att det finns pengar på kontot är helt underbar. När sedan också banklånet är avbetalt kommer det att bli ännu bättre. 

Det har sannerligen börjat bra, nu hoppas jag att det kommer att fortsätta i samma stil. Mitt envetna slit har betalat sig och det känns så ofantligt bra. 

FFF - Full Fart Framåt. 

Ni är ju några som tassar in på bloggen ibland. 

Är det någon som har frågor, funderingar, andra tankar, tips eller ideér kring det här med min skuldresa eller hur det är att vara skuldsatt är det bara att skriva en kommentar med det man vill ha sagt. 

Vill man ställa en fråga som inte syns här på bloggen så skicka ett mail till min adress som finns här på sidan så ska jag göra mitt bästa för att svara. 

FFF - Full Fart Framåt. 

Att vara fast i ett skuldträsk är fruktansvärt. Och ibland har man ingen aning om hur man ska ta sig ur det. Är det överhuvudtaget möjligt att ta sig ur det? Jag har inte hela svaret, jag har bara mitt eget svar. För mig var det möjligt. 

Jag har förvisso inte haft någon hjälp av någon annan för att betala mina skulder, dock kan man säga att jag har haft indirekt hjälp. Då min sambo kanske fått betala lite mera mat än jag gjort, och lite andra saker. Så även om min resa mot skuldfriheten varit min egen kamp, så har jag inte stått helt ensam. Och det är jag ju evigt tacksam för. Annars hade det aldrig funkat. Så jag kan förstå den som inte har samma "back up" som jag har haft, för den kan det vara otroligt svårt att ta sig ur en ekonomisk ruin. Man kan komma långt med extraordinära kämpainsatser, men det kanske är omöjligt att ta sig hela vägen. 

Som jag skrev tidigare har det slitit oerhört på mig att göra den här resan, som ännu inte är över men som är betydligt lättare att bära nu. Och är det så tungt för mig som ändå haft lite stöd, hur är det då för någon som inte har det stödet. Jag förstår att det blir nattsvart för vissa, och man vet inte vilken sten man ska vända på för att hitta vägen tillbaka. 

Nu när jag kommit mig lite längre i min resa, så har jag funderat på hur jag kan göra den här resan ännu bättre. Jag ska gå från ekonomisk kris till spargris. Jag har ju i princip inte köpt en pryl de senaste åren pga min skuldresa, förutom det som varit absolut nödvändigt. Och när jag väl handlar det jag ska ha så blir det kvalité för kvantité, "when you buy quality, you only cry once", det kostar lite mera just i det ögonblicket, men det håller istället längre. 

Mitt ledord framöver kommer att bli spara. Jag är ju rätt van efter de här åren att leva otroligt snålt, så jag kan ju egentligen bara fortsätta på den inslagna vägen och med undantaget att jag lägger pengarna som blir över på mitt sparkonto istället. Inget ont som har något gott med sig som man brukar säga, jag har ju fått lära mig att leva på ett helt annat sätt under den här tiden och jag ser egentligen ingen anledning till att ändra på det. Tänk vad skönt att ha pengar kvar på kontot! 

Visst, att vara extrem åt något av hållen är väl kanske inte något vidare, men jag tror att det kommer att balansera upp sig med tiden. Jag identifierar ju fortfarande mig som den med massor av skulder, och betalningsanmärkningar och det är lite jobbigt, för så är det ju inte längre. Men jag hoppas också att det med tiden skall ebba ut och jag skall känna mig stark och handlingskraftig framöver. 

FFF - Full Fart Framåt. 

Ja så har vi då tassat in på 2013, jag bytte år på ett ytterst lugnt och trivsamt sätt. 

Vad händer 2013 då? 

Jag kan väl börja lite bakifrån, under dryga 2,5 års tid så har jag pumpat in pengar i mitt skuldberg för att det skulle krympa. Och det gjorde jag bra med över 200.000:- inbetalda slantar som resultat av det arbetet. 

Sen fick jag möjligheten att ta ett bra banklån och betala bort de resterande skulderna till inkasso. Så nu är ALLA skulder till inkasso borta, för evigt. Jag har förvisso ett lån till banken som också skall betalas var månad, men månadskostnaden har halverats och jag betalar till ETT ställe direkt via internetbanken. Inga mera otrevliga brev i min brevlåda, nånsin. 

Självklart är ju målet att även detta lånet skall betalas så fort som möjligt. Dock kan jag inte göra egna extra amorteringar på det lånet direkt utan måste gå in till banken för att det skall kunna göras. Så jag kommer att försöka att spara var månad och efter några månader göra extra inbetalningar på lånet så att det krymper snabbare. 

Men nu känns allt så mycket bättre, inga mera betalningsanmärkningar, inga mera inkassoskulder. 

Nu kan jag börja blicka lite framåt. Jag ska bara få lite tid att andas och återhämta mig, de här åren har nog tagit långt mycket mera på mig än jag trott. Man är så inne i det man gör, så fokuserad och bestämd att man inte viker en tum från den inslagna vägen, eller det har inte varit en möjlighet för mig att vika av vägen. Då hade allt rasat som ett korthus. 

Jag måste också (som min bloggvän Minna också skrev) få säga att jag är jävligt stolt över mig själv. Fy fan (rent ut sagt) vilken resa jag har gjort. Den är förvisso inte helt över ännu, det är den inte förrän den dagen jag betalar in den sista kronan. Då kan jag sätta punkt. Men det är i alla fall en förbättring. En stor förbättring och jag har själv gjort det möjligt. 

Jag hade funderingar på att starta en ny blogg, men efter ett flertal överläggningar med mig själv kommit fram till att det är den här bloggen som fått mig att orka göra den här resan, och jag vill kunna använda den även när resan fortsätter åt det andra hållet. Mot det som kommer att bli bättre och det spåret som går mot toppen. Jag har varit på botten och nu går färden vidare framåt mot de högre höjderna där jag ska försöka att utarbeta något som kanske mera liknar en budget. Det är fortsatt stramt i min ekonomi, så några stora saker kommer inte att hända. Men det är för mig i alla fall ett steg i den rätta riktningen för att den dag kunna nå det slutgiltiga målet och få en sund, bra och framförallt smart ekonomi. 

Jag hoppas att ni även hänger med i fortsättningen! 

FFF - Full Fart Framåt! 

Det händer lite saker just nu i min skuldresa. 

Jag återkommer framöver med lite nyheter. 

Tills dess så passar jag på att önska en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR! 

FFF - Full Fart Framåt mot skuldfriheten. 

Nu är också November månads inbetalningar gjorda. Den nästa sista för det här året. Bara en månad till innan det är åter dags att vända blad och börja på ett nytt år. 

Nu ligger det totala inbetalda beloppet på 219.300:- 

Men det är bara att köra vidare för att tillslut hamna i målet!! 

FFF - Full Fart Framåt mot skuldfriheten.